Ja, det känns ärligt talat sjukt att skriva det, Iver som bara är 1 år gammal har nu tagit sin 8.onde titel!!!!!!! Han heter nu: 

 

 

Igår tävlade vi i rallylydnad. Min morfar gick hastigt bort för en vecka sedan igår så jag har mått allt utom bra senaste tiden. Fanns ingen tanke på att åka och tävla igår. Ingen träning överhuvudtaget senaste tiden och inte tränat rallylydnad sedan senaste tävlingen i oktober...
Men tillslut kände jag att jag måste iväg, fixade inte sitta hemma och bryta ihop. Så två timmar innan anmälan på plats stängdes valde jag att åka dit med Iver, visste inte om vi skulle genomföra eller inte i och med mitt mående, men målet var att ifall vi skulle tävla så skulle vi ha kul!

Väl på plats möttes jag av vänner som det hade gått riktigt bra för i Nybörjarklassen och så roligt att stå med i prisutdelningen och höra hur fina poäng de fått!

 

Därefter var det banvandring för oss i mästarklassen och märktes jag dels är lite förvirrad just nu men även inte tränat rallylydnad, så fastnade på en skylt där vi båda ska vända åt höger och Iver skulle byta sida från vänster till höger. Men tack vare lite hjälp av domare och medtävlande lossnade det tillslut, eller ja, lite i alla fall ;) .

 

Iver kändes som vanligt väldigt peppad, han fick mig också att skingra tankarna och inom kort fick vi den härliga känslan vi brukar ha i träning och på tävlingsplanen, Iver har svansen i topp och vi båda njuter av att få jobba tillsammans. Med den känslan gick vi in till start och började vår runda.

Vi hade en riktigt bra känsla där inne, lite knepiga byten ex först byta till höger sida framför sedan vid nästa skylt byta bakom ryggen till vänster sida sedan direkt vänster halt. Här var Iver något sen med sättandet, han som annars är snabb i att utföra momenten så märktes nog en tydlig skillnad. Så 1 poängs avdrag fick vi där. Därefter flöt det på, olika svårigheter vilket det såklart ska vara i mästarklassen. För oss kändes det bra! Tyvärr gjorde jag en liten liten miss utan jag märkte det så fick 1 poängs avdrag för förarfel. Men känslan var då på topp!!!

Därefter var det honnören, momentet var stå på höger sida. Här är det tur Iver så snabbt kan växla mellan jobba intensivt till gå ner i varv och bli lugn, för här så halvblundade han medan han stod och bara tog det lugnt. Inga problem, rörde knappt ens huvudet!

När vi fick gå från honnören sprang vi glatt ut genom växthuset och Iver fick kampa en massa utomhus, bästa belöningen som finns för han! Jag själv mådde bra för första gången sedan min morfar somnade in och så glad jag valde göra något bra av denna tunga dagen!

 

Resultatet blev hela 98 poäng vilket är riktigt bra SM poäng, därmed fick Iver även sin 8:onde titel RLDM!!!

Detta var även Ivers sista tävling som 1åring, känner mig nästan tvungen att summera Ivers första tävlingsår, vi har ju gjort en del...!

 

 

Har nu börjat landa efter helgens bravader, vilken upplevelse!
Jag hade först inte tänkt åka, vi har haft paus ända sedan SM och roat oss med annat, dessutom väldigt långt, 80 mil enkelväg. Men jag testade damma av htm positionerna inför en uppvisning vi skulle ha, därefter försökte några träningskompisar övertala mig att åka, till slut, kl 23.50 under sista anmälningsdag anmälde jag mig och sedan den 31/1 har vi tränat programmet, innan dess helt vila. Jag är så tacksam att mina vänner övertalade mig! De har även fått mig att förstå, mitt tänk sitter långt inne och jag påverkas inte mycket av yttre press och prestationer, jag kommer inte tappa mitt tänk i första taget och nu när jag smält förra året kände jag mig som förare redo att entra planen igen. Iver han är alltid redo han!

 

Denna tävling kallades championatchansen, det var endast klass 3 lördag och söndag och dubblerade starter, jag hade anmält Iver till alla fyra HTM starter. Så det var bara elitekipage med på tävlingen.

 

Väl framme möttes jag av flera vänner och fick kika på lokalen och ringen vi skulle tävla i, den var mindre än jag trodde och förstod direkt att vi skulle få problem med ytan. Tuff miljö också och kände lite oro då vi inte tränat speciellt mycket i och med vilan. Men spännande skulle det bli! Vi hade heller inte tävlat något officiellt i htm sedan i Juli i och med alla mästerskap under hösten och därefter pausen vi haft.

 

 

 

Dags för den första starten. Tittade bort någon gång, vi fick problem med ytan dock och sprang in i väggar och galler titt som tätt. Men känslan var jättebra!!! Efteråt gick jag ut med Iver, direkt jag kom in fick jag höra våra poäng och trodde dem knappt, vi fick 28.40 poäng, det näst högsta svenska poängen!!! Det högsta svenska poängen, 28.7, fick Iver i somras. Blev helt paff, så roligt men vet också han kan gå bättre än så.

 
Sedan fick jag lite att fundera på, hade redan bestämt mig för göra en disk under helgen där jag belönar på planen, hade funderat på diska oss på starten vi skulle göra härnäst. Så satte mig med hörlurar, stängde in mig i min egna bubbla och funderade ett tag, för sedan bestämde jag mig att nästa start skulle vi diska oss oavsett hur det kändes på planen. Tog med leksaken utan Iver såg den, la den i fickan, tog ut Iver ut buren, värmde upp och gick in.

När vi körde kändes Iver lite trött, men absolut med, några småmissar men inget katastrofalt. När vi kommit ca 2½ minut in i programmet kände jag nu var det rätt tid och då bad jag han snurra ett varv för sedan ta fram leksaken jag hade gömt i fickan, han såg lite paff ut först men var direkt med i leken. Resterande tid körde vi lite av programmet, lite freestyle men lekte mest. Flera var väldigt frågande till varför jag diskade oss när han gick så bra men de verkade alla köpa min tanke.

 

Under prisutdelningen så fick den första svenskägda hunden ett HTM championat, hade varit en tävling i Göteborg i januari där Sandra och Lhine hade fått ett cert och behövde bara två till för bli champion vilka de fick, stort grattis till Sandra och Lhine, det första svenska ekipage med HTM championat!!!

 

När det var dags för tävlingarna på söndagen kändes Iver lite trött och blev en del missar framförallt första starten, men kan absolut inte kräva mer av honom, ingen träning innan, 1½ år gammal, resa 80 mil under fredagen och göra 4 starter är långt mer än vad jag kräver av honom. Flera gånger igen gick jag in i galler och väggar. Dessutom hade jag problem med byxorna som är "liiite" för stora och skärpet var hemma i Umeå, så fick hålla på dra upp den till och från under programmet samt dra ner mitt långa linne som jag dessutom råkade dra sönder i paniken... TUR inte Iver är beroende av hjälper, då hade det nog antingen blivit rejäla missar eller en större nakenchock än den som blev ;). När vi hade gjort den sista starten så sprang Iver ut som en dåre och skulle ha sin kampleksak som jag hade gömt innanför ett kompostgaller, så härlig känsla! Starterna var inte prickfria, men känslan var bra!!!

 

Stort grattis också Ann-Sofie med Eddie (Tottes halvbror) som också blev Svenska HTM champions!!!

 

 

 

 

Start 1
Domare: Helen Bergman och  Inger Hillskog Roth 
Precision och samarbete: 9,3
Innehåll:9.5

Tolkning av musik:9.3
Vad ska man säga!!? Strålande. Bra positioner och byte. Tajming till musik bra. Är det något som ska "klagas" på så lite svajigt i pos 4.

Precision och samarbete: 9,4
Innehåll:9.6

Nu har det gått en vecka sedan Stockholmsmässan.
Jag har fortfarande inte smält den helgen!!! Tänk att vi tog oss till SM!!! SM är svårt att ta sig till, endast topp 10 på rankinglistan får delta...!!! Så att vi lyckades kvala under vårt debutår när Iver bara är 1½ år är helt otroligt.

Jag fick under hundmässan för första gången uppleva en stor tävling där allt bara flöt , VI FICK NJUTA AV EN STOR TÄVLING!!!

 

 

 

 

Tidig kväll blev det, kl 7.00 skulle vi försöka vara där

Väl där fick jag se att vi slapp mitt vanliga start nr, nr1 och nr 2. Vi hade fått start nr 6, samma startnummer som vi hade i AFC finalen dagen efter, kändes såååå skönt att för en gångs skull slippa vara nr 1 el 2, är något som jag i princip alltid fått, framförallt på större tävlingar.

 

 

Mitt enda mål var att ha en bra känsla där inne. På de två mästerskapen vi varit på har vi inte haft den där känslan vi annars haft, inte heller under den träningsveckan innan NM som vi försökte träna det jag kunde (hade tiden innan förbud att över huvud taget belasta foten av läkare och sjukgymnast = ingen träning alls). Vi hade kul på tävlingarna och träningarna men inte den där wow känslan vi alltid haft. Funderat lite vad det berott på, visst det var flera VÄLDIGT stora arrangörsmissar under EM som drabbade just mig och Iver som förstörde rejält, samt skivan under NM så vi fick köra om! Men ändå kände jag träningen inte heller var där den brukade under veckan innan NM, inte den toppen känslan. Ca 2 veckor efter NM kom den känslan tillbaka i träningen då vi började igen, jag var då i princip smärtfri, var mitt gamla vanliga glada jag igen, då kom gamla Iver tillbaka också! Så skönt att se det mest troligt var orsaken, något så enkelt!!!

 

 

 

 

Vi värmde upp, då visade det sig ekipaget innan oss hade brutit, tyvärr blev hunden nog påverkad av brunnslocken under mattan som skramlade och vickade när man gick på dem... Så otroligt trist för dem, vet hur bra detta ekipaget kan gå och alltid trist när man inte får visa vad man kan. Ett fantastisk ekipage att se när de kör... Lider verkligen med dem att det skulle bli så på SM... (Men nästa år då räknar jag med de kommer tillbaka på stort(!), hör verkligen hemma på SM)

 

Blev då inkallad till ringen eftersom de bröt, sa dock att vi behövde mera tid vilket vi fick. Kort därefter gick vi in. Tänk att vi nu skulle få delta på vårt första SM, Iver som var den absolut yngsta hunden i startfältet. Målet var att ha kul! Inga nerver kände jag av, jag bara längtade in!

 

Väl inne så kör vi igång, allt sitter inte som det brukar, men vi har riktigt kul!!! Iver är sig själv igen, en Iver som  håller på spricka. I mellan positionen går Iver ur när vi hoppar i sidled och ska göra övergången till höger fot. Hoppa sidledes är något vi inte tränat alls på däremot övergången mellan-work har vi tränat på en hel del. Här uppe fanns det bara is vid det laget utomhus och kan inte träna inne någonstans. Skulle foten skadas igen skulle det vara att säga hej då till SM och börja om med rehab. Behöver dessutom helst köra den rörelsen barfota annars blir Iver trampad på, och köra på is barfota.. nja, så den rörelsen fick bli som den blev.

 

.

 

Därefter satte han allt väldigt bra! Viktigast av allt, han var med, han var så glad och lycklig där inne och vi var ett team, vi hade känslan vi alltid haft tidigare, som kännetecknar oss!!!

Högt jubel när vi sprang av planen! Detta var inte direkt den bästa tävlingen vi gjort, men vi hade känslan, och DET var mitt mål!!! Missar bryr jag mig inte om, poäng struntar jag i, huvudsaken vi har kul och extra plus att äntligen fått njuta av en stor tävling utan vare sig arrangörsmissar eller smärta!!!

 

 

 

 

Flera kom fram och sa vi skulle vinna detta direkt efter vi gått av planen, jag trodde inte dem, två stora missar och inte vårt bästa utförande vi gjort. Ena SM domaren såg när vi satte programmet prickfritt i somras dessutom... Hur som hade vi redan vunnit när vi hade vår känsla på planen och bara njöt där inne, äntligen fick vi det! 

Ca 10 minuter senare ropar de ut poängen, jag stannade upp och bara stod i chock när jag fick reda på våra poäng, 27.60 poäng!!! Det högsta någonsin i ett SM i HTM!!! Men vågade inte hoppas på något, inte ens att vi skulle komma i topp 3 fast folk började gratta till SM guldet redan då, och hur som helst hade vi redan vunnit med att ha en bra känsla på planen!

 

 

Fick göra en kort intervju i finalringen med Iver nästan direkt efter poängen hade ropats ut. Vid det laget var jag fortfarande i chock att vi tagit ledningen under SM!!

Därefter blev det väntan samt se de andra ekipagen, fortfarande hög nivå på SM.

 

 

 

När sista ekipaget gått av planen var det spännande att se om vi skulle göra det, folk fortsatte gratta oss medan jag fortfarande inte trodde vi skulle göra det, det skulle bara inte gå. Då kom sista resultatet in på hundaktiv, de fick lägre poäng än oss, tänkte att de måste skrivit fel, vi kan inte ha vunnit?!!! Vi kan inte ha vunnit?!!!

 

Först när de ropade ut att Svenska Mästare 2013 är Sabine Åström och Iver så kom det in att vi kanske hade vunnit, jag stod med några vänner och bröt ihop i chock/glädjetårar. Jag kunde inte fatta!!! Vi KAN inte ha vunnit SM?!!! Iver är ju bara 1½ år?!!! Jag är helt grön på HTM?!!! Vinna SM, under vårt debutår näe... Jag sa det till alla, kommer förstå det först när det är prisutdelning och tar inte ut något först då!

 

 

 

Fick se freestylen, nu kunde man ju slappna av på annat sätt när man tävlat själv! Så många vänner som fick med sig bra prestationer hem!!! Dessutom verkade de flesta ha bra känsla på planen, det som är viktigast!!!

Fick bla se de som skulle bli vinnarna av freestyle SM, Sandra och Thyra. Stod tillsammans med Nathalie vid kortsidan av ringen när de körde och var nervösa och hoppades det skulle gå bra. De satte programmet näst intill prickfritt och Thyras energi på planen är helt underbar som alltid!!!! Man kan inte tro hon är över 9 år! De får även åka till Crufts 2014 och representera Sverige i den internationella tävlingen (tyvärr finns det inte en tävling för HTM än, men hoppas det dyker upp en i framtiden) STORT GRATTIS IGEN!!!

 

 

Därefter var det prisutdelning, en mindre för topp 5 i vardera gren. Först nu förstod jag, tårarna kom igen, var tvungen att sätta mig mitt i ledet, klarade inte av att stå, benen skakade och fick en Iver som tokpussade mig och fattade nog inte varför jag grät. Då blev det verkligt, vi har nu vunnit allt i Sverige iår!!! Årets Hund, Årets nybörjare, Landslagets tävling och nu även SM Guld!!! Det är overkligt!!! Precis som jag sa i intervjun, min dröm var att starta klass 2 under hösten... Det blev lite mer än en HTM klass 2 start under året... :). I och med SM vinsten är vi nu dessutom direktkvalade till SM 2014!!!!!!!!!!!!

 

 

Sedan blev det en lång väntan inför den stora prisutdelningen och även uppvisning, allt skulle ske i BIS finalen för fullsatta läktare!!! Jag behövde samla mig lite, var helt tagen, så gick runt och tittade i lydnadsringen, försökte hitta kelpieringen (men den var nog avslutad tyvärr) och bara var. Träffade på folk man inte träffat på länge, jätteroligt!!!

 

 

 

Därefter var det dags för den stora prisutdelningen i BIS finalen, många jag kände från Umeå var där, vissa visste inte ens vi hade vunnit. Vi blir inkallade en och en i placeringsordning med strålkastarna på oss, jag och Iver blev inkallad sist. Därefter spelades nationalsången för jag och Iver samt Sandra och Thyra. Detta var utan tvekan den mäktigaste prisutdelningen jag varit med om och något jag hoppas alla får uppleva en dag!!!

 

Då var det dags för våra uppvisningar. Jag fick stå gömd bakom scenen och värma upp Iver medan Sandra körde sitt program.

 

 

 

Därefter var det Ivers tur att gå in. Han var ganska trött men även jag! Vi jobbade på, åter igen miss på hoppa i sidled men vet ju varför den strular. Därefter råkar jag trampa på Iver, och hela TVÅ gånger. Iver som är känslig gällande smärta gallskrek men jobbade ändå på så bra i den miljön!!!! Uppvisningen var 6te gången vi var inne i finalringen under dagen, inte konstigt vi båda var trötta, och jag hade fortfarande inte smält SM guldet.

Men vi slutade på topp och folk kom fram och sa fina saker om oss och vårt program, jättekul att även HTM kan beröra så!!! Det som kan ses som en liten tråkig sport, så det var jätteroligt att höra!

 

 

Därefter så ville jag såklart fota Iver från mässan, han kämpade tappert men tillslut kunde han inte hålla sig vaken längre utan somnade under tiden jag tittade på bilderna. Såklart ett ögonblick jag var tvungen att bevara!

 

Kom på jag inte skrivit här på länge så dags för en uppdatering! Alla mår bra!
Det senaste halvåret har varit väldigt speciellt, haft grym känsla med hundarna på planen! 6 nya titlar har de fått under våren!!!!
Totte heter nu LP1 LP2 RLDN Goldenone Star Light
Wilma heter LP1 FD1 RLDN SeFREECH NOFREECH Touch of Sunrise av Vervik
Iver heter nu RLDN RLDF HTMI HTMIII Promotion Buell cyclone
Som bonus har alla har resultatmässigt vunnit minst två gånger under våren dessutom :)!

Totte, har blivit 8 år nu dvs veteran <3 . På tävlingsplanen har han debuterat i rallylydnad, med fina 97,98 och 100 poäng i nybörjarklassen och titeln RLDN. Fint att ha det i bagaget inför U-SM!
Wilma har fått ännu en titel i samlingen, hennes tävlingar har dock inte varit fullt lika jämna, någon brytning, någon 98 poängare i rally. Vi har provat på HtM men hon ville köra freestyle hela tiden... Men kul har vi haft! Hon har fått titeln RLDN. Klubbmästare i freestyleklass 3 blev vi med, dock var hon själv.

Och Iver, han som skulle fylla 10 månader senast jag skrev, har ju slagit alla rekord, och måste skriva en kortare roman om hans tävlingsbedrifter... Idag är han 15½ månader gammal...
Kör tre kategorier:

Rallylydnad:
Debuten på tävlingsplanen och min rallylydnadsdebut resulterade i fullpott, 100 poäng i rallylydnad, tävlingen gick i ett växthus! Med en så grym känsla att jag vågade anmäla mig till fler tävlingar! Hade ju tänkt ta det lugnt, men inte han, tydligen, tävling var ännu roligare än träning. Efter två till tävlingar var titeln RLDN var i hamn.
Därefter körde vi fortsättningsklassen i rallylydnad, lika fort gick det där, med ännu en 100 poängare och titeln RLDF.

Freestyle:
Iver gjorde debut på Umeå HUs KM, och det var succe, över 26 poäng och klubbmästare! Nu är vi anmälda till U-SM och ser fram emot att köra vårt program där!
Han gjorde ett fintfint uppträdande på söndagen på Vännäs internationella utställning arrangerade av VBKK. Han invigde BIS finalerna på ett riktigt bra sätt, och aldrig varit med om att folk gråtit SÅ mycket efter en uppvisning!!! Kanske får ni se han i Hundsport :)!!!

Heelwork:
Ja, här är de häftiga sakerna hänt!  Och detta är Ivers gren!
Den 30/3, 14 dagar efter Iver fick börja tävla i HtM, gjorde vi debut i Linköping. Jag litade fullt på Iver inför starten och visste att känslan är GRYMT bra på tävlingsplanen. På planen var vi ett som vanligt. Häftigt var när en domare som dömt och tävlat internationellt, kom fram efteråt och var väldigt imponerad över Iver. Hon och ännu en mycket erfaren HtM förare, sa då båda att vi kommer komma med i landslaget så fort vi var i trean, och att vi skulle komma till trean fort. Ärligt talat, jag trodde inte dem, mitt mål för hela året var ju bara att få titeln HtMII. Ni som följt mig vet ju vad som hänt där...! På de tävlingarna blev vi 2a och sedan 1a med finfina poäng

Helgen efter var det dags tävling i Karlstad. Vi gick in, körde vårt program. Vi vann bland 17 startanden. Då hade vi fått titeln HtMI. Hade aldrig räknat med att ha HtM1 titeln klar, jag hade inget program till klass 2.
Vi gjorde dagen efter en improviserad start nu i 2an. Blev ännu en klassvinst bland mycket mer erfarna hundar och vi var nu ett klass3 ekipage, tog exakt en vecka för oss!!! Fin känsla båda starterna.

 

Jag var nyfiken hur vi skulle stå oss i klass 3, så valde att hoppa titeln HtM2 och köra en klass 3 start och se hur vi står oss mot Sveriges elit. Med den känslan vi har, var jag inte rädd att detta på ngt sätt skulle sänka honom, tvärt om!

 

En månad senare improviserade vi två klass 3 starter, och kom 2a resp 1a med fina poäng.

Det häftigaste hade inte hänt, i maj blev vi nämligen kontaktade av Memea Mohlin, sportsliga landslagsledaren i landslaget som ville ha en film från någon tävling. Jag fick mina misstankar vad det gällde men visste inte, och vågade inte tro på det heller. Senare fick jag ett mail där landslagsledningen ville ha med oss i SVENSKA LANDSLAGET 2013!!! Jag satt då på jobbet och stirrade på skärmen i ca en halvtimme, kunde inte jobba eller prata, efter ett tag kom en medarbetare förbi och då brast jag i gråt och ropade att vi är med i Svenska Landslaget 2013, tårarna slutade inte rinna först långt senare!!! Självklart tackade jag ja!

Nu ville jag ju testa ett riktigt program som vi i alla fall börjat träna in. Så anmälde till Karlstad, med ett program vi nyligen börjat sätta ihop.

Vårt program är LÅNGT och hade inte tänkt köra det redan, men kunde inte hålla mig, då både jag och Iver kändes säkra, och han utvecklas väldigt fint, och jag har ett bra tänk om tävling, så varför inte?!
Väldigt varmt var det i Karlstad och på planen hade vi några missar, men även de riktigt svåra delarna satt ganska fint efter förutsättningarna, en position blev bortglömd och körde en annan istället. Det resulterade i sjuka 27 poäng och klassvinst!!!!
Domarna älskade vårt program, och fick bla som kommentar "ett iögonfallande program" och alla tyckte det var ett väldigt svårt program, det bästa var ändå att de tre domarna som dömde oss de två dagarna, alla kommenterade vårt samspel :)!
Såhär vart resultaten och våra snittpoäng i varje kategori:

2013 och börjat riktigt bra och fortsätter året såhär så vore jag överlycklig!!! Nyår gick så bra för hundarna!!! Totte reagerade endast lite, Bailey och Iver sov sig igenom dagen.
Dagarna innan sköt de raketer här runt omkring som varje år.... och det här var Ivers reaktion:

Mina mål är inga måsten, utan drömmar om vad vi ska göra under året på tränings och tävlingsplanen. Även något att sikta mot, jag är väldigt målinriktad så tycker om att sätta upp tydliga mål för mig själv. Blir ofta bättre kvalite på träningen då för mig och hundarna, och mera klart för dem vad vi ska göra. Ingen katastrof om något eller inget av målen inte "uppfylls", utan mer en rolig grej jag kört med alla år som hundägare.

 

Känner på mig att detta blir ett riktigt aktivt roligt hundår :)!!!

 

 

 

 

 

 

 

Tanken är att vi nästa år ska prova på lite grenar som fått stå åt sidan för freestylen. Jag vill verkligen prova på något nytt med hon, så freestylen kommer få backa för andra grenar. Kommer även fokusera mera på Ivers träning och utveckling under 2013.

Lydnad:

En gren som länge fått stå åt sidan, men vill kunna få titeln LP2 med henne innan hon får bli mammas sällskapshund igen :) .
Mål: 1.apris klass 2

Heelwork:

Något jag vill prova med Wilma, jag tror det kanske kan passa henne, men kanske inte. Målet kommer vara att nå titel i klass 1 och därefter får vi se om hon tycker det är kul.
Mål: 3x uppflyttning klass 1 = titeln HtM1

 

Ännu en gren som fått stå åt sidan för freestylen, och detta kan vara Wilmas favoritgren, jag hoppas vi ska kunna starta och vore såklart kul med en pinne!!!
Mål: Pinne

 

Rallylydnad:
En gren jag tror passar Wilma, hon som gillar att det händer saker hela tiden, så här tänkte jag delta på några tävlingar. Målet är att vi ska vara klara att starta i avancerad klass 2014

 

Freestyle:
Något som vore kul att få på Wilma är nordiskt freestylechampionat, så siktar mot att någon gång åka över till danmark och få cert = Nordiskt freestylechampionat

I övrigt kvala till SM i freestyle, vore en dröm att få uppleva det med Wilma nu när vi upplevt så mycket annat som tom är svårare att nå (deltagit på NM,EM varvuttagen till VM) så borde det inte vara omöjligt!

 

 

 

Totte
Totte är egentligen förtidspensionär från tävlingsplanen då han till skillnad från Wilma och Iver tycker det är lite jobbigt att vara i centrum på en tävlingsplan och även nya miljöer, men finns en gren som vore kul att prova och se om det är möjligt.

 

 

Rallylydnad:
En gren jag vill prova på att tävla med Totte i, mest för jag tror det passar honom väldigt bra, i stort sett bara fotgående blandat med lite tricks och han får jobba nära mig.
Mål: Tävla officiellt en gång, tycker han det är kul siktar vi mot RLD N

 

 

 

 

 

 

 

En händelserik höst minst sagt! Fått ett drömjobb, superhärliga kollegor, superbra chef, och ett jobb jag verkligen trivs i!!! Jag har väldigt varrierande arbetsuppgifter, är inom information så gör allt ifrån fotar, göra intervjuer till att designa olika ting mm. Så givande och roligt allt detta!!!!!!

Dock lett till en del förändringar, vill inte sitta vid datorn på min fritid, inte det minsta nu när jag ibland sitter väldigt mycket vid datorn på jobbet. Och tacka för att jag är morgonpigg för går under arbetsdagarna upp senast kl 5 för hinna träna hundarna utöver göra mig iordning, göra hundarna klara för lämnas till hundvakter och ta mig dit.

Men som sagt har inte hunderiet avstannat alls även fast det varit tyst här, nästan blivit ännu mer roligt med hundarna. Dock omprioriterat annat, har inte tid med allt! Och mina hundar är prio 1 för mig, övrigt som inte "hör till" mig och mina hundar privat kommer nu i andrahand. Måste även få ha tid att andas ut.

Med hundarna är det jättbra!!! Pigga och glada!!!

 

 

NU Ska jag sätta mig och skriva ett inlägg med målen 2013 när jag ändå är igång :)

La för några timmar sedan ut 3 månaders filmen på Iver. Så kul att läsa kommentarerna :)! Ska nog fortsätta att köra på månadsfilmer, minst 1 per månad, att mixa ihop filmerna från ex när Iver är 4 månader. Riktigt kul att ha kvar.

Framförallt filmar jag/skaffar filmhjälp för att se vad vi behöver jobba på, samt vad som är riktigt bra. Kortfattat så jag vet hur jag ska lägga upp träningen framöver

Det jag framförallt ser är att all träning verkar ha gett resultat. Mitt tänk i all hundträning är att hundens svagaste delar ska bli dess starkaste. För Iver var det tydligt att stadga och apportering skulle bli "problemen" i träningen efter han bott in sig och jag provade hans egenskaper, då han gör själ till sitt namn samt så visade han ingen apporteringslust när han kom, samt jobba upp ett STARKT fokus (vilket jag gör med samtliga hundar), och nu är både stadga och apportering bland de starkare delarna, och han fixar att fokusera, även med ströning rund omkring väldigt bra redan! Det jag ser är dock att Iver i vänstersvängar kan ha en tendens att vika in rumpan, vilket syns i filmen i en vänster vändning. Så här ska fokuset ligga nu att få till. Annars fortsätta utveckla det vi påbörjat (allt är tyvärr inte med i filmerna jag fått filmat, då dessa moment helt enkelt inte blev filmade/vi tränade inte på detta under tiden vi fick filmhjälp) och introducera nya övningar, och framförallt, fortsätta ha såhär KUL :D . Här kommer filmen även i bloggen :)